The purpose of this study was to analyze the reconstruction in two short-documentaries by Arne Sucksdorff. The films are analyzed both in a stylistic and symbolical way..

Malik Bendjelloul vann en Oscar 2013 med dokumentärfilmen Searching for Sugar Man. Det varSveriges första Oscar för en dokumentärfilm sedan Arne Sucksdorff belönades för Människor i stad1949. Searching for Sugar Man handlar om den amerikanske musikern Sixto Rodriguez somspåddes en lysande karriär i början av 1970-talet. I Sverige har filmen hyllats i medierna. Vissakritiker har dock ställt frågan om det går att välja bort vad som inte passar in i en dokumentär.Malik Bendjelloul har i filmen gjort valet att inte nämna Sixto Rodriguez karriär i Australien ibörjan av 1980-talet.I uppsatsen studeras hur filmen förhåller sig formmässigt och ämnesmässigt tilldokumentärfilmshistorien samt om dess uppbyggnad är påverkad av den klassiska Hollywoodfilmen.En studie görs också över hur synen på autenticitet inom dokumentärfilmen kommer tilluttryck hos recensenter och filmforskare.

I have studied the Swedish artist formation ?1947 års män? with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists.

Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening.

I föreliggande uppsats studeras Ryszard Kapuscinskis bok Ebenholts (sv. 2000). Syftet är att närläsa texten och söka förståelse för de narrativa och berättarmässiga tekniker, som är centrala i förståelsen av Kapuscinski. Teoristoffet grundar sig främst på Arne Melbergs tankar kring reselitteratur i kombination med utvalda delar från det postkoloniala fältet..

Uppsatsen tar upp Arne Naess djupekologi. Den undersöker djupekologins struktur och vilka krav som ställs på en teori för att den skall vara en djupekologi. Uppsatsen tar även upp skillnader mellan djupekologi och grundekologi på en praktisk nivå. Uppsatsen behandlar Warwick Fox kritik rörande djupet i djupekologin och Arne Naess svar på den kritiken. Författaren till uppsatsen finner att Fox kritik inte är helt träffande och att Naess svar på kritiken är för svag..

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

The purpose of this study is to investigate the teachers? described experiences of advantages as well as disadvantages of Arne Trageton?s write to read-method (?ASL?) in contrast to the code-oriented traditional way of teaching. The aim of this study is furthermore to depict the teachers? opinions on whether they experience that the ASL-method is unfavourable for students in general. This study will also investigate the teachers? standpoint regarding choice of reading and writing method.

Denna uppsats är, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsägelser och ångest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjälp av känslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrån Arne Næss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslår en egen definition av ångest och jämför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn på ångest skiljer sig från Sartres, då han menar att ångest kan lösas upp och att den ofta är väldigt specifik och konkret till sin karaktär, medan Sartre menar att ångesten är omöjlig att lösgöra sig ifrån och att den är av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den ångestdefinition, som författaren vill lägga fram, består i att ångesten uppstår i vissa valsituationer där valalternativen, i någon form, är sinsemellan motsägande och där ett val är tvunget att göras..

This report is written in the purpose to investigate the mechanical forces and characteristics related to a propeller driven aircraft in the Earth?s atmosphere. It?s written as a thesis project during the spring semester of 2014 and graded accordingly.Thanks Arne Karlsson for fruitful discussions. Also thanks to Simon Leijonmarck for help with useful discussions concerning structural batteries..

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

In this essay, I have examined what has been studied and presented in the theory of ICT in schools. I have based my theory on Arne Trageton?s book Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola (2005) and theories on children?s reading and writing development.The purpose of this study is to determine how teachers and children experience teaching with Trageton?s ICT-based model Att skriva sig till läsning and whether the model is beneficial for children's first reading and writing.Through qualitative interviews with two pedagogues from the same school and some children from first grade, I have received answers to my two questions:How do pedagogues and children experience ICT-based teaching in the context of children's first reading and writing?How do pedagogues experience the reading and writing development in first- and second-language students when using ICT-based teaching?The results showed that both pedagogues and children were positive about the model in which the computer was used as a writing tool in learning to read and write. The teachers felt that the model was suitable for all children according to their conditions.The children saw the writing as very enjoyable. For the ICT-based teaching to work properly, the technology has great significance.

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools.

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för barnet, mindre kända eller helt obekanta ord En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången. Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.